Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och har öfver denna resa författat en berättelse,
som ännu finns kvar[1]. Den lämnar några bidrag
till teckningen af seder och inre förhållanden här uppe,
men har för öfrigt ingen betydelse för nordens
geografi. Däremot har kunskapen om norra Europa
betydligt utvidgats genom två arbeten af en dansk
geograf CLAUDIUS CLAVUS[2], en karta och
en därtill hörande beskrifning. Om dess författare uppvisar
Storm, att han var en »vandrande lärd», som i många
år, kanske sedan 1412–13, uppehållit sig i främmande
land för sina studiers skull, att han vintern 1423–24
hade kommit till Rom och där varit i tillfälle att
lära känna Ptolemæos, hvarvid han fått lust att
supplera honom för de nordiska länderna[3]. Arbetet utkom i en af den
franske kardinalen GUILIELMUS FILIASTRUS år 1427
föranstaltad Ptolemæos afskrift. Som källor har
författaren användt dels Ptolemæos dels en
italiensk portulan från 1300-talet, den s. k.
Zamoiskikartan[4], dels en samling reseruter
öfver hela Europa till Jerusalem[5]; hvarjämte
han naturligtvis har begagnat sig af sin egen kännedom om
de nordiska landen, ehuru han särskildt för Sverige
och Norge har ur den nämnda reseboken tagit några
felaktigheter, som en nordbo synes hafva bort kunna
undvika. Danmark eller Dacia delar han i tre delar,
Skania (Skandinia eller Skandinavia), Hallandia och
Jutia (Jylland) eller Cimbrernas halfö. Vid denna
ligga flera öar, som uppräknas, störst Fyen. Hallandia
synes utom Halland omfatta äfven hela sydöstra
Norge, och till Skåne räknar han också Seland och
kringliggande öar. En stor mängd orter uppräknas
i dessa alla landsdelar med utsatt bredd. Detsamma
sker i de öfriga skandinaviska länderna. I Sverige,
som tidigare kallats Gothia, omnämnas sålunda åtta
städer, däribland »Vesgöde» och »Ongard», af
hvilka det förra betecknar Västergötland, det senare
är omöjligt att förklara. »I norra Sverige bo Dalingi,
Stalbergi[6];
i dess östra delar Finnalappi, i skogarna,
och Finnodes, i dess södra del Vestgoti.» Öar vid
Sverige i den Sarmatiska oceanen voro Gotland med
staden Visby och Öland samt »i det lugna hafvet» fyra
obebodda. – Sedan han på samma sätt uppräknat några
städer i Norge och angifvit landets utsträckning,
talar han om de öar, som ligga vid det, först om
Island, där »alla hästar äro små och hvita och gå i
skridt samt äta torrfisk liksom hö», om Femö, där det
blott födes kvinnor, men aldrig män, Fareö, Truntheim
(Trondhjem) m. fl. Till sist angifves Grönlands
utsträckning; i dess norra del bo de otrogna Careli[7], »hvilkas land sträcker
sig till Nordpolen hänemot de östliga sererna (kineserna),
hvarför vår nordpol för dem är i söder.» – Clavus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
