Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likasom skålformiga fördjupningar, af hvilka hvar och en eger sin bestämda vattennivå, som med tillhjelp af en jordborr närmare kan utrönas. Genomborrar man de öfre jordbildningarna, till dess man träffar de underliggande vattenförande lagren, så samlar sig vatten i borrhålet och uppstiger efter några timmar till en viss höjd, som sålunda kan anses vara brunnsvattennivåen för den undersökta dalgången. I sluttande trakter finner man på detta sätt flera vattennivåer efter hvarandra och i öfvergångarna mellan dessa äfven mindre källor, såsom man kan se af fig. 11. Genom a, b och c betecknas tre särskilda brunnsvattenstånd utefter en och samma sluttning och vid 1, 2 och 3 kunna dessutom naturliga källor uppstå.
Fig. 11.
Genom att närmare aktgifva på hithörande förhållanden kan man lätt bilda sig ett begrepp om dalgångarnas form och sålunda äfven uppsöka de sannolikaste ställen för källor. Det fordras endast ett flitigt användande af jordborren, för att erhålla en allmän kännedom om de lösa jordlagrens beskaffenhet och vattnets förhållande hos desamma.
I det föregående hafva vi sett, att källor ofta framträda vid foten af sandåsar eller just i gränsen mellan sandlagren och de lerbäddar, som sedan utfylla dalgångarna. Yill man alltså anlägga en brunn på höjden af åsen eller sandlagren, så måste man genomgräfva dessa tills man kommer i jemnhöjd med källornas nivå vid åsens fot. Kamphafsbrunnen i Upsala, äfvensom brunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
