- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
403

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ängen och vid Örsundsbro t. ex. ligger alluviallera öfverst och derunder ett föga mäktigt lager af åkerlera eller vanlig diluviallera, hvarefter svartleran sedan vidtager. Man har gjort den iakttagelsen, att alluvialleran alltid är bättre som kulturjord, der den förekommer i nära samband med svartleran, än eljest; så är t. ex. Kungsängsjorden vida bättre än jordarterna utmed Hågaån och vi hafwa äfven sett, att på förra stället hörer svartléran till de underliggande lagren, men saknas deremot alldeles på det sednare.
Flodsvämmsandjord och hafssvämmsandjord. Inom alluvialformationen förekomma äfven sandaflagringar, t. ex. den s. k. alluvialsanden eller svämmsandm, hvilken afsätter sig utmed bäckar och floder samt uppkastas vid sjö- och hafsstränderna. Det är sällan som denna sandbildning kan blifva föremål för någon egentlig kultur af sädesarter eller ädlare foderväxter; den är vanligtvis alldeles otjenlig till åkerjordart, åtminstone så länge den uteslutande består af sand utan inblandning af några leror eller mulljordarter.
I den del af Upsala Län, som gränsar intill Bottniska Viken och Öregrunds Grepen, förekomma stora sträckor, bestående af hafssand och fordom utgörande botten i de grunda vikar, som hafvet bildar i dessa trakter. Dessa marker öfversvämmas ännu ofta nog af hafs-vågorna och bilda derföre endast ängar eller mer och mindre goda betesmarker; till åkerjord äro de också mindre passande, äfven om man skulle kunna utestänga hafsvågornas förstörande inverkan. Såsom jordart är alltså svämmsanden inom Upland af högst underordnad vigt; man kan stundom utmed stränderna af Mälaren få se ett och annat mindre potatisland, som består af denna sandjordart; föröfrigt ligga dylika sandlager alldeles obegagnade och utan något egentligt värde för landtmannen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geolgn/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free