Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 Jordarternas indelning.
Gyttjejord, dyjord, torfjord och snäckgyttjejord. Ett annat slag af alluvialbildningar uppstå utmed sjö-och hafsstränder samt i vikar och sjöar med grandi vatten i allmänhet, i det fräken, vass, tångarter och andra vattenväxter förruttna och bilda gyttja och dy, som derjemte pläga vara rika på skal och lemningar efter kiselinfusorier och snäckor m. ra. Dylika aflagringar pläga ock stundom benämnas marsdibildningar. Med tiden höja sig dessa lager ända upp mot vattenytan. Dylika jordbildningar blifva af intresse för landtmannen vid sjösänkningar och vattenaftappningar. Af dylika marschbildningar, som sålunda egentligen endast äro gamla sjöbottnar, uppkomma vanligtvis ypperliga ängsmarker. Till åkerjord passa de ej så särdeles väl förrän efter några år eller sedan jorden blifvit genom skötsel och tillbrukning förändrad. Äfvenså kan en dylik jord ganska snart blifva tjenlig för sädesodling, om på den användas kalk-komposter och rnergelarter m. m.
Inom Upland äro visserligen marschbildningarna temligen allmänna, men man eger härstädes ännu ej någon mera omfattande och mångårig erfarenhet om deras agronomiska värde. Det är först efter större sjösänkningsföretag, som man kan blifva i tillfälle att få se, hvartill dylika marker kunna användas. Vid Ekholmen i Weckholms socken förekommer likväl eu större odling bestående hufvudsakligen af marschjord eller dy och gyttja. Genom en vall har man derstädes afstängt en af Mälarens vikar från den öfriga sjön och sedan medelst ångmaschiner bortpumpat vattnet samt sålunda torrlagt den fordna sjövikens botten.
Vid Ultuna förekommer äfven gyttje- och dybildning i det s. k. Träsket, som ligger helt nära byggnaderna vid Institutet. Denna trakt ligger dock så i jemnhöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
