- Project Runeberg -  Populär framställning af geologien med särskild tillämpning på svenska förhållanden /
21

(1877) [MARC] Author: Leonard Holmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LUFTENS VERKNINGAR..

21

till följd en helt annan djur- och växtverld än den, som förekommer
i vatten med högre värmegrad.

Då man numera i länder med mildt klimat, t. ex. i södra Sverige,
finner uti vissa leraflagringar skal af sådana blötdjur, som fullkomligt likna
de i Ishafvet lefvande, så är man deraf berättigad sluta, att de vatten,
hvari denna lera blifvit afsatt, haft en mycket låg temperatur och att jöklar
funnits i närheten. Dessa djurlemningar kunna således äfven vittna om
forna jöklars tillvaro och utbredning.

C. Luft.

De verkningar, som luften åstadkommer, äro dels kemiska,
dels mekaniska. Till de förra kunna hänföras sådana företeelser,
som bidraga till bergens förvittring och för hvilka en kort
redogörelse är lemnad i sammanhang med vattnets verkningar. De
mekaniska åter bero på luftens rörelse.- Emedan det är genom
denna, som vågrörelsen åstadkommes, så är luften i grund och
botten orsaken till alla de förändringar, som hafvet utöfvar på
kusterna och hvilka ofvan äro omtalade. Men luften har äfven
direkta verkningar, i det den förmår flytta sand, hvarigenom
stora förändringar kunna uppkomma.

Den sand, som hafvet uppkastar på stranden, drifves af
vinden inåt landet, der den i lä af något föremål upplägges i drifvor
af ofta betydlig höjd och mägtighet och kallas då flygsand. På
Jutlands vestkust upptornas flygsanden i egendomligt bildade
sandkullar och sandåsar af ända till 30 meters (100 fots) höjd.
Denna sandbildning kallas klitter eller düner.

Får flygsanden rasa ohejdadt, så utbreder den sig allt mer och mer
inåt landet och åstadkommer stora förödelser. Floder afstängas i sitt lopp,
hvilket förorsakar öfversvämningar och bildandet af kustsjöar och träsk,
smärre insjöar igenfyllas, torfmossar öfvertäckas af väldiga sandmassor,
fruktbara fält med byar och kyrkor, ja hela skogar öfverhölj as och
begrafvas af flygsand. I södra Sverige har flygsanden på enstaka ställen
åstadkommit ganska stor skada. Den halfö, på hvilken de gamla städerna
Skanör och Falsterbo äro belägna, är öfverhöljd af flygsand, som hotar att
begrafva kyrkan i den sistnämnda staden.

Genom plantering af sådana växter, som förmå binda sanden, sträfvar
menniskan att hejda flygsandens härjningar.

Resultatet af luftens verkningar i geologiskt hänseende blir
följaktligen dels förstörandet af förut befintliga bildningar
(hufvudsakligen genom de kemiska verkningarne), dels bildandet af
nya (genom de mekaniska). Man är således berättigad påstå, att
luften i likhet med vattnet och isen arbetar på att utjemna eller
nivellera jordytan.

D. Det organiska lifvet.

Växter och djur arbeta oupphörligen på att åstadkomma
förändringar i jordytans utseende. Deras verksamhet går dock väsentligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geologien/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free