Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 DET ORGANISKA LIFVET. TORPBILDNINGAR.
ut på att uppbygga nya aflagringar, i mindre grad på att förstora.
Bland de bildningar, som höra hit, märkas torfbildningar, gytja,
bergmjöl, kritbildningar, korallref och korallöar samt guanolager.
Torfbildningar. Vid granskning af en någorlunda god karta
öfver Europa och N. Amerika visar det sig, att insjöar förekomma
nästan uteslutande i de trakter, som hafva temligen kallt klimat,
således hvad Europa beträffar, uti Storbrittanien, Skandinavien,
Finland, en del af Ryssland, norra Tyskland samt uti de länder,
som genom strykas af A]perna. Detta står i sammanhang med den
forna utbredningen af inlandsis och jöklar, som genom
uppdämningar och i viss mån äfven genom utgräfningar synas hafva
gifvit upphof åt ett stort antal insjöar. I förflutna tider hafva
dessa varit mycket större och till antalet flere, men genom
sand-och slammassor, som blifvit nedförda af rinnande vatten, hafva
ej sällan hela sjöar blifvit igenslammade; djur- och växtlifvet
har genom bildningar af snäckgytja och torfaflagringar fortsatt
igenfyllandet, och slutligen har menniskan inskridit och genom
sjötappningar åstadkommit stora förändringar.
Så snart ett stillastående vatten genom igenslamning börjat blifva
grundt först vid stränderna och sedan alltjemt utåt mot midten, uppträda
en mängd vattenväxter, såsom rörvass (Phragmites), säf (Scirpus), kafveldun
(Typha) och starrgräs (Carex) närmast stränderna, samt utanför vassbanken,
på djupare vatten, missne (Calla), vattenklöfver (Menyanthes), näckrosor
(Nuphar och Nymphsea) m. fl. Blad och andra växtdelar fällas årligen och
sjunka till botten, der de i skydd för luftens inverkan undergå en långsam
förmultning eller förkolning. Detta upprepas år efter år, lagret af halft
förmultnade växtdelar blir allt större, vattensamlingen allt grundare, den
ena växtarten efterträder den andre i den mån, som gynsamma förhållanden
inträda, och slutligen är det forna sjöbäckenet igenfyldt och förvandladt
till en torfmosse, som ofta eger stor mägtighet (ända till 10 meter (33 fot)
och derutöfver). Detta synes en gång blifva de flesta sjöars slutliga öde.
Torfmossar af ofvan beskrifna slag kallas grästorfmossar. Tvänne
andra slag äro skogstorf- och mosstorfmossar, de förra innehållande lemningar
af buskar och träd jemte lägre växter, de senare bestående af hvit- och
rödmossor. Dessa torfmossars uppkomst sker på något olika sätt, för
hvilket det skulle blifva för vidlyftigt att här redogöra. De stora floderna
i synnerhet i Amerika och norra Asien medföra årligen stora massor af
trädstammar och andra växtdelar, som ofta hopa sig till naturliga
timmerflottor. Under vägen nedåt floden blifva dessa allt mera vattendruckna, till
dess de slutligen sjunka till botten och bilda dels öar i synnerhet vid
utloppet, dels väldiga bålverk utmed stränderna af floden och af hafvet inom
deltaområdet. Af vågorna uppkastas sand och slam, som fastnar emellan
trädmassorna, vattenväxter infinna sig och småningom öfvergår det hela till
fast mark. Växterna sönderdelas efter hand till en mörkbrun, torfartad
massa, som under särskilda förhållanden kan visa stor Öfverensstämmelse
med brunkol, ett ämne som står på öfvergången till stenkol. De massor
ved, som på detta sätt kunna hopas, äro ej obetydliga. Så t. ex. beräknas
Amazonfloden medföra till sina mynningar hvarje minut 20 kubik- meter
(800 kfot) drif-ved, eller på ett år ungefär 11 mill. kub. meter (420 mill.
kf.), en massa, som, tänkt utbredd på 100 hektar eller 200 tunnland, skulle
bilda ett lager af 11 meters (37 fots) mägtighet.
Gytja. Under torflagret i torfmossar finner man ofta ett lager af gytja,
som består dels af fint fördelade lemningar efter de växter, som först in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
