Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
funno sig i sjöbäckenet, dels af lemningar efter vattendjur. Om gytjan
väsentligen utgöres af snäckskal såsom af Lymnseus, Planorbis, Anodonta,
Cyclas m. fl., kallas den snäckgytja. Dennas mägtighet är i allmänhet ringa,
dock undantagsvis rätt stor, ända till 6 meter (20 fot) och derutöfver.
Bergmjöl, trippel. Flerstädes i Sverige förekomma ett slags
aflagringar, åt hvilka man gifvit namnet bergmjöl. Man har nämligen stundom
användt det jemte mjöl till bröd, änskönt det ej innehåller några närande
beståndsdelar. Vid mikroskopisk undersökning visar det sig, att dessa
mjöllika aflagringar bestå af kiselskeletter till ett slags ytterst små växter,
kallade kiselalger (Diatomaceae), hvilka allmänt förekomma i såväl sött som
salt vatten. Äfven den till polering af metallytor begagnade trippeln består
af liknande kiselskal. Den bildar vid Bilin i Böhmen ett 4 meter (14 fot)
mägtigt lager 1).
Sjö- och myrmalm. Att äfven dessa malmer kunna i viss mån räknas
till det organiska lifvets verkningar är på sidan 10 antydt.
Kritbildningar. Vid djuplodningar, som i och för utläggning
af tellegrafkabeln emellan Europa och Amerika blifvit gjorda i
Bild 21.
Mikroskopisk bild af polerskiffern från Bilin. Enligt Ehrenberg.
Atlantiska oceanen, har det befunnits, att på de stora djupen
(ända till 3500 meters (12000 fots) djup) finnes ett rikt djurlif,
1) Tysken C. G. Ehrenberg har inlagt stor förtjenst genom
undersökning af hithörande bildningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
