Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Varma källor pläga afsätta salter eller mineralier på källbäckenets
kanter, t. ex. kiseltuff, koksalt, kalk och svafvel.
Af det, som blifvit sagdt om de vulkaniska företeelserna,
framgår, att den vulkaniska kraften sträfvar att uppbygga i
motsats till de förut omtalade nivellerande krafterna.
Kap. 2. Om mineralier och bergarter.
I det föregående kapitlet hafva vi gjort bekantskap med de
krafter, som fortfarande arbeta på att omdana jorden genom att
dels förstöra redan bildade lager och dels afsätta nya bildningar.
Bland dessa senare hafva vi lärt känna lera, sand, grus, torfdy,
gytja, jernmalm, lava, tuff m. fl., hvilka med ett gemensamt
namn kallas bergarter. Men vid beskrifningen af Kinnekulle och
Omberg nämndes några andra bergarter, hvilka härröra från
äldre tider af jordens utveckling, nämligen gneis, sandsten,
alunskiffer, kalksten, lerskiffer, trapp, granit och konglomerat.
Alla dessa bergarter äro hvarandra sinsemellan mycket olika,
såväl hvad den yttre formen, som den inre sammansättningen
beträffar.
Om man kemiskt undersöker bergarten granit, så finner
man den bestå af flere grundämnen, såsom syre, kisel, kalium,
natrium, calcium, magnesium, aluminium och jern, hvilka således
äro granitens kemiska beståndsdelar. Dessa grundämnen äro
bundna med hvarandra i vissa kemiska föreningar eller salter
t. ex. kiselsyradt kali, kiselsyrad lerjord m. fl., och dessa salter
äro sinsemellan grupperade, bildande föreningar, som hos
graniten uppträda under namn af fältspat, glimmer och qvarts.
Dessa föreningar kallas mineralier eller stenarter.
Man måste noga skilja emellan bergarter och mineralier.
Ett mineral har en temligen konstant kemisk sammansättning
och en viss för det samma utmärkande kristallform, då det
uppträder kristalliseradt. En bergart åter utgöres vanligen af
ett aggregat eller en blandning af flere mineralier, hvilka inom
vissa gränser kunna vexla ganska betydligt, hvad mängden
beträffar, hvarigenom bergartens kemiska sammansättning blifver
ganska olika. Så t. ex. kan halten af kali hos granit vexla
emellan 2 och 7 procent. Vid begreppet bergart tänker man
sig alltid en stor massa, en betydande del af ett berg eller af
jordskorpan, då deremot begreppet mineral leder tanken på de
särskilda beståndsdelarne uti en bergart.
I allmänhet består en bergart af flere mineralier, men
stundom af blott en enda t. ex. bergarten berg salt, som består af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
