Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
MINERALIER. FYS. OCH KEM. EGENSKAPER.
mineralet koksalt, och bergarten kornig kalksten af mineralet
kalkspat.
Slutligen märkes, att ett mineral ej sällan utgöres af ett enda
grundämne, t. ex. svafvel, diamant (rent kol) och flere metaller,
som förekomma gedigna i naturen, såsom guld, platina, silfver
och koppar.
A. Mineralier eller stenarter.
Af mineralier känner man numera omkring ett tusen olika
slag. Vid deras särskiljande och beskrifning brukar man taga
hänsyn till deras fysiska, kemiska och matematiska egenskaper.
a. Fysiska egenskaper. Mineraliernas egentliga vigt är i
medeltal 2,7, men metallerna äro tyngre (platina ända till 20 ggr
tyngre än vatten) och några få ämnen lättare t. ex. Svaflets eg.
vigt 2 och bernstenens 1.
Till hårdheten äro mineralierna mycket olika. Det ena
mineralet repar det andra, diamant repar qvarts, svafvelkis repar
kopparkis, fältspat repar kalkspat. Man har öfverenskommit att
begagna följande hårdhetsskala, i hvilken N:r 1 repas af N:r 2,
N:r 2 af N:r 3 o. s. v.
N:r 1 Talk repas med lätthet af nageln.
2 Gips „ „ svårighet af nageln.
3 Kalkspat „ „ lätthet af knifspets.
4 Flusspat „ „ d:o d:o
5 Apatit „ „ mindre lätt af knifspets.
6 Fältspat „ endast med svårighet af godt stål.
7 Qvarts gifver starka gnistor mot stål och repar
med svårighet glas.
8 Topas.
9 Korund.
10 Diamant kan endast slipas i sitt eget pulver.
Ett mineral af samma hårdhet som kalkspat betecknas H = 3
och ett, hvars hårdhet står midt emellan N:r 3 och 4, betecknas
H = 3 + eller 3 — 4. Ett minerals yttre färg är ofta olika med
den färg, som uppkommer, då mineralet pulveriseras eller repas
med ett spetsigt föremål. Pulvrets färg kallas mineralets streck.
Kopparkisens yttre färg är messingsgul, men dess streck svart
med grönaktig anstrykning.
Mineralierna hafva olika glans, såsom metallglans, glasglans,
fettglans o. s. v.
b. Kemiska egenskaper. Mineralierna hafva en bestämd
kemisk sammansättning* (dock med vissa smärre vexlingar) och
bestå, såsom ofvan är antydt, antingen af ett enda eller af flere
grundämnen, af hvilka de vanligaste äro syre, väte, qväfve, svaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
