Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINERALIER. MATEMATISKA EGENSKAPER.
41
Bild 37.
Bild 38.
Kristall af
kandissocker.
vet, fosfor, Mor, kol, kisel, kalium, natrium, calcium, magnesium,
aluminium och jern.
c. Matematiska egenskaper. Om man upplöser koksalt i
vatten ock sedermera låter vattnet småningom afdunsta, så
afsätter sig koksaltet som små regelbundna tärningar, hvilka kallas
kristaller. På samma sätt kan man frambringa salpeterkristaller,
men dessa hafva en annan form och bilda sexsidiga
pelare med en tvåsidig, takformig tillspetsning
upptill (bild 37). Men ifall man ej låter afdunstningen
fortgå långsamt, utan påskyndar den genom
uppvärmning och derjemte omrör vätskan, så uppkomma
inga fullt utbildade kristaller, utan det hela blir en
enda kristallinisk massa. Ett annat exempel kan
hemtas af en mättad sockerlösning, som vid afsvalning
och i hvila lemnar utbildade kristaller, s. k.
kandissocker (bild 38), men, då den omröres, kristalliniskt
toppsocker.
Ämnen åter, som ej visa tecken till
kristallisation, kallas amorfa eller formlösa, t. ex. glas, beck,
m. fl.
På samma sätt te sig mineralierna i naturen. De
uppträda antingen såsom utvecklade kristaller, eller
kristalliniska, eller ock som alldeles formlösa massor.
Sällan hafva mineralierna fullständigt utvecklade kristaller,
utan oftast sitta kristallerna fast vid den ena ändan, som då är
ofullkomligt utbildad. Förhållanden hafva emellertid i allmänhet
varit ogynsamma för en jemn kristallisation, hvarför mineralierna
i de flesta fall förekomma kristalliniska. Men äfven hos dessa
kan den för hvarje mineral utmärkande kristallformen påvisas,
ty densamma är för mineralet något väsentligt och finnes som
ytterst små kristalldelar upprepad i mineralets inre. Om man
t. ex. sönderslår en koksaltskristall, finner man, att den
sönderfaller i en mängd små tärningar af samma form som kristallen
i sin helhet. Den klyfver sig i vissa riktningar, som kallas dess
genomgångar, och af dessa genomgångars antal, vinklar och
tydlighet kan man bestämma kristallformen och har deri ett godt
medel för igenkännandet af mineralet, äfven när den yttre
kristallformen icke är utvecklad.
Kristallformernas antal är mycket stort, men de hittills kända kunna
hänföras till endera af följande sex systemer: det reguliära, qvadratiska,
hexagonala, rhombiska, monoklinometriska och triklinometriska. En närmare
redogörelse för dessa ligger utom planen för detta arbete.
Af mineralier skola vi endast anföra följande:
Qvarts, består nästan uteslutande af kiselsyra. Färg
vanligen grå eller hvit, ofta med glas- eller fett-glans, Eg. vigt
2,5 - 2,8. Hårdhet = 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
