Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRKASTNINGAR. 49
Bild 51.
Förkastning i kolförande. formationen vid, Pålsjö norr om Helsingborg, a lösa, jordlager, b och
e skifferlera, d och f sandsten, c kolflöts. (Enligt E. Erdmann).
vatten eller på grund af företeelser i jordens inre på stort djup.
I förra fallet äro de ofta obetydliga, men i det senare kan
for-Bild 52.
Qvistoftadalen.
Förkastningar i kolförande formationen vid Qvistofta i Skåne, a lösa jordlager, b sandsten, c
flöts, d skifferlera. (Enligt E. Erdmann).
Bild 53.
Förkastningar i kolbäddarne vid Aukland i England.
kastningen eller språnget uppgå till tusentals fot. Berglager
kunna uppresas så starkt, att de stå på ända (bild 54), ja ända
derhän att de komma att luta öfver åt motsatt håll eller blifva
öfver ända hastade, öfverstjelpta (bild 55). De blottade ändarne af
mer eller mindre sluttande lager kallas skikthufvud, och lagren
sägas gå i dagen.
Ett lager, som ligger öfver ett annat, säges vara hängande och det
underliggande säges vara liggande. Sålunda är i bild 4 sid. 2 d hängande
och b liggande i förhållande till c. Dessa benämningar begagnas mest, då
lagren äro starkt lutande; i annat fall talar man om lagrets tak och golf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
