Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 MASSIVER. GÅNGAR.
har man ansett uppkomma på det sätt, att bergarten varit genom hela sin
massa åverkad af en kraft, som gifvit parallelstrukturen, hvilken
ursprungligen sammanfallit med skiktningen, en derifrån afvikande riktning.
b. Olagrade eller massformiga bergarter.
Hos dessa kan man aldrig påvisa skiktning eller lagring.
De antagas hafva såsom smält massa utbrutit från jordens inre
och " dervid genombrutit förut befintliga bergarter, öfver hvilka
de ofta utbredt sig som ett täcke, t. ex. trappen på Kinnekulle.
Se äfven närstående bild 61. När olagrade bergarter uppträda
Bild 61.
Massformig bergart (melafyr), som utbredt sig som ett täcke öfver lagrade bergtager.
(Vid Zdenetz i Riesengebirge).
i större massor, kallas de massiver. Man talar sålunda om ett
granitmassiv, ett dioritmassiv o. s. v. Mycket ofta hafva
hithörande bergarter inträngt uti och uppfylt springor i andra
bergarter. Dessa bildningar kallas gångar (bild 62), och
lagergångar, om de löpa parallelt med lagringen i sidostenen. Mindre
Bild 62.
Gång af afanit uti granit och gneis på Råssön uti Bohuslän. Bergväggen är a/slipad och refflad.
(E. Olbers).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
