- Project Runeberg -  Populär framställning af geologien med särskild tillämpning på svenska förhållanden /
53

(1877) [MARC] Author: Leonard Holmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gångar, som inskjuta från ett massiv eller från en större gång,
kallas utlöpare (bild 63).

Bild 63.

Utlöpare frän en större diabasgång på Musön i Bohuslän (E. Olbers).

De båda bredaste begränsningsytorna för en gång kallas salband, och,
om gången är lutande, talar man om hängandet och liggandet (se sid. 49).

Om den eruptiva bergarten
bildar ett fristående kägelformigt parti, Bild 64.
kallar man detta en kupp (bild 64).
Med gångstock (bild 65) menar man
i allmänhet en större eruptivmassa,
som har natur af gång, d. v. s.
genomskär sidostenens skikten och
uppsätter i den omgifvande
bergmassan, men ej är af den
utsträckning, att den kan få namn af massiv.
Härifrån bör noga skiljas
lagerstockar, som äro lagrade bildningar
(se sid. 46). Med lagring får ej
förvexlas den bäddning, som granit och
andra eruptiva bergarter ofta förete.

Denna plattformiga afsöndring, såsom det kallas, anses härröra deraf, att
graniten vid afsvalnandet sammandragit sig, hvarigenom s. k. afsöndrings-

Bild 65.

Kupp.

Gångstock. gr granit; k lagrade bergarter.

klyftor uppstått. Dessa kunna gå i flere riktningar, och på detta sätt
uppkomma åtskilliga slags afsöndringsformer, nämligen förutom den
ofvannämnda, parallelipipedisk, pelarfomig och klotformig. Den pelarformiga
afsöndring är synnerlig vackert utbildade hos basalten i den bekanta
Fingalsgrottan på ön Staffa (bild 63). Den parallelipideiska som
grundar sig derpå, att bergarten är genomdragen af sprickor i tre riktningar,
och som möjliggör att graniten kan utarbetas i prydliga block är
studom mycket vackert utvecklat i det att afsöndringsklyftorna äro vinkelräta
mot hvarandra, och afstånden dem emellan lika stora. De block, som
derigenom uppkomma, blifva följaktingen qvaderformiga. Mera sällan händer
det, att bergarten afsöndras i klot (bild 67).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geologien/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free