Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Förutom svafvelkisbollar finnas i alunskiffer äfven körtlar och lager af
s. k. orstenskalk eller stinkkalk.
Alunskiffern är i allmänhet rik på försteningar.
b) Sandstensartade bergarter.
Sand kan sägas vara en produkt af bergens förvittring och
söndersmulning i förening. Af de tre beståndsdelarne hos granit
och gneis, hvilka äro Sveriges mest allmänna bergarter, vittrar
fältspaten temligen lätt, och i någon mån äfven glimmern, samt
sönderdelas till ett ett fint slam, bildande lera. Men den tredje
beståndsdelen eller qvartsen lemnar material till sanden.
Qvartsen vittrar nämligen icke, som bekant är, men kan genom
vatten nötas till allt mindre och mindre korn. Emellertid är
svensk sand sällan ren qvarts-sand, utan innehåller äfven
fragmenter af fältspat och glimmer, hvilka genom vittring kunna
gifva näring åt växterna, hvarigenom sandjordens fruktbarhet
förhöjes. Af sand finnas många slag, beroende af sättet för dess
förekomst, af kornens storlek och af mängden af främmande
inblandningar, t. ex. strandsand, grus, flygsand, rullstensand,
mosand, fältspatsand, kalksand, guldsand, titansand (skrifsand),
röd sand m. fl. Flere af dessa slag blifva framdeles beskrifna.
Kalkhaltig sand kallas sandmergel.
Sandsten består af större eller mindre sandkorn, som äro
förenade genom ett bindmedel, hvilket antingen är kiselsyra (hård
sandsten), kalk (fräser för syra), lera (luktar lera vid påandning),
eller jern (kännes på den röda, gula eller svarta färgen). I fall
kornen äro liksom hopsmälta till en massa, och stenen
derigenom är mycket hård, kallas den qvarsit-sandsten 1). Skiktningen
är ofta mycket tydlig, hvilket ännu mera blir fallet, om
bergarten är något glimmerhaltig.
Sandsten har en mycket stor utbredning inom Sverige och är föremål
för bearbetning i nästan alla landskap till qvarnstenar, grafvårdar,
trappor m. m.
Konglomerat. Om groft grus och lager af i vatten rullade
stenar sammanfogas af något bindämne till en fast massa, kallas
denna konglomerat. Det är således utmärkande för denna
bergart, att de brottstycken, hvaraf den är hopsatt, äro rundade, då
deremot breccia består af kantiga brottstycken.
Konglomeratblocken uppträda stundom med en storlek af flere fot i
genomskärning.
Gråvacka och gråvackeskiffer är en i Sverige mera sällan
förekommande bergart och utgöres af en blandning af sandkorn och lerskifferbitar,
hopkittade till en fast massa.
1) Denna bergart hör väl närmast till de kristalliniska skiffrarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
