Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
y) Kalkhaltiga bergarter.
Mergel (se ofvan).
Kalktuff afsätter sig som en kemisk fällning ur kalkrikt
källvatten, är till färgen hvit eller gulgrå och har en pipig
porös struktur. Den innehåller ofta en stor mängd
växtlemningar, inbäddade i massan.
De fint jordformiga variteterna kallas bleke och begagnas till
hvitlimning. Förekommer på spridda ställen i Sverige.
Krita utgöres till väsentlig del af kalkskalen efter
rotfotingar. För dess uppkomstsätt är redogjordt på sid. 24.
Den rena skrifkritan är hvit till färgen, samt lös och jordartad.
Förekommer i Skåne, der den brytes vid Qvarnby nära Malmö och användes
hufvudsakligen till målarefärg.
I krita finnas bäddar och körtlar af flinta (se sid. 24).
Vanlig kalksten utgöres af en blandning af kalk- och
lerslam. Färgen är grå, gråblå, rödbrun eller ännu mörkare.
Skiktningen är ofta mindre tydlig. Kalksten, repas med lätthet af
knifspets och fräser för syror. På petrifikater brukar den vara
mycket rik.
Den i Sverige vanligast förekommande kalkstenen, och som arbetas till
trapp- och trottoir-stenar m. m., innehåller ett öfver fotslångt, åt ena
ändan afsmalnande petrifikat, Orthoceratit (bild 3), hvaraf kalkstenen erhållit
namnet orthoceratitkalksten. För öfrigt benämnas de särskilda slagen af
kalksten efter den formation, som de tillhöra. Användes till trappsten,
golf-sten, grafvårdar, kalkbränning m. m, och brytes mest på Gotland, Öland,
Öster- och Wester-götland, Skåne, Dalarne och Jämtland.
Orstenskalk, (anthrakonit eller stinkkalk) uppträder i
alunskiffern som körtlar eller lager. Den är till färgen mörk, hvilket
härrör af organiska, bituminösa ämnen, och utvecklar vid ritning
eller slag en oangenäm lukt.
Kornig kalksten hänföres till följande klass.
6) Jernhaltiga bergarter.
Sjö- och myrmalm. Dessa bergarter bestå af jernoxidhydrat
(gul och brun jernockra), jemte en ringa procent af fosforsyrad
jernoxid och manganoxid. Malmen är starkt uppblandad med
lera och sand.
e) Kolhaltiga bergarter kunna äfven räknas hit, änskönt de
ej utgöra några egentliga sedimenter.
Torf består af ofullständigt sönderdelade och förruttnade
växtämnen. Angående dess uppkomst se sid. 22.
Brunkol innehåller 50-75 % kol, är till färgen brun och
har skäligt, trädartadt brott. Brunkol är ej fast anstående i
Sverige.
Stenkol innehåller 75-90 % kol, är till färgen svart, är spröd
och visar ingen trädtextur. Förekommer i Skåne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
