Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alkalier. Graniten, som är den mest betydande af de massfor
miga bergarterna, uppträder i en mängd artförändringar.
Pegmatit eller gånggranit är en mycket grofkornig varietet,
hvilken mest förekommer såsom gångar (bild 71).
Bild 71.
Upplyftade genislager med pegmatitgångar på Tjörn i Bohuslän (E. Olbers).
Hornblendegranit bar glimmern till stor del ersatt af
hornblende. Kallas äfven syenitgranit.
Gneisgranit kallas en varietet, som utmärker sig på det sätt,
att glimmerfjällen ligga i en viss ordning, hvarigenom något
liknande skiktning uppkommer. Gneis-granit bör ej förvexlas
med granitgneis (se sid. 60). Ifall enstaka stora kristaller,
hufvudsakligen af fältspat, hafva utskiljt sig uti den för öfrigt
småkristalliniska massan, så uppkommer porfyr artad granit eller
granitporfyr 1).
Granitens stora ändamålsenlighet till monumentala byggnader beror
dels på dess parallelipipediska afsöndring, hvarigenom stora, vackra block
kunna vinnas, dels på dess förmåga att emotstå vittring.
Felsitporfyr består af en tät, s. k. felsitish hufvudmassa, i
hvilken kristaller af fältspat, qvarts och glimmer ligga
inbäddade. Grundmassan utgöres af en innerlig blandning af
mikroskopiska fältspats- och qvartskorn och är till färgen ofta brun.
Den kemiska sammansättningen är 74 % kiselsyra, 13 % lerjord,
2,5 % jernoxidul, 2 % kalk och talk samt 8 % alkalier, således
nästan lika med granitens.
Felsitporfyren blir utmärkt vacker, då den poleras, och arbetas derför
till prydnader, såsom vaser, urnor, bordskifvor m. in. Men emedan den är
mycket sprickfull, äro stora föremål af porfyr sällsynta och utomordentligt
dyrbara.
1) Efter samma grunder talar man äfven om dioritporfyr,
trachytporfyr o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
