Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om våren åter infinna sig på gräsbetena i mellersta Europa, liksom äfven de
nordliga formerna, såsom rendjuret och moschusoxen företagit vandringar
under de olika årstiderna, hvilket de än i dag bruka.
Sedan inlandsisen nått sin största utbrednings började den
så småningom draga sig tillbaka, troligtvis på grund af den
storartade sänkning, som då inträdde i Norra Europa och genom
hvilken de nuvarande vattnen Nordsjön och Östersjön ej blott
uppkommo, utan ock utbredde sig öfver stora delar af fastlanden
till en höjd af 600 meter (2000 fot) i Wales och ända till 150 a
180 meter (500 a 600 fot) i Skandinavien. Storbrittanien
sönderföll i öar, Östersjön sattes i förbindelse med Ishafvet öfver de
stora, ryska sjöarne, och Nordsjön med Östersjön öfver Wenern
och Wettern.
Under detta isens första aftagande qvarlemnades ofantliga
moräner, säkra bevis för dess forna herravälde. Den genom
afsmältningen uppkommande vattenmassan åstadkom stora
öfversvämningar, hvarigenom moränerna delvis omarbetades till
skiktade grus- och sandaflagringar, under det att det finare slammet
fördes af floderna långa vägar och afsattes i de stora dalgångarne.
På detta sätt uppkom den mägtiga bildningen af loess (en slags
lera) i Rhendalen och dess förgreningar. Detta hade med sig
vigtiga förändringar i djur- och växtlifvet. De arktiska växterna
och djuren följde isen tätt i spåren uppåt bergen, och på
lågländta områden till och med i bergländer, t. ex. i schweitziska
låglandet, invandrade djur och växter, af hvilka åtminstone de
förra häntyda på ett något varmare klimat, än det nuvarande.
Under denna interglaciala tid uppkommo de lager af shifferkol,
innehållande lemningar efter djur och växter, som man nu finner
i Schweitz liggande mellan moräner.
Efter denna allmänna nedsänkning följde en ny höjning med
åtföljande ny utbredning af jöklarne i Schweitz och Storbrittanien,
dock betydligt mindre än den första, åtminstone i sistnämnda
land. Härvid förstördes ej de förutvarande aflagringarne helt och
hållet, utan isen har tvärtom i många fall öfverskridit dem,
utan att betydligt rubba dem. Efter denna andra isperiod
inträdde ett blidare klimat. Isen drog sig tillbaka till
bergstrakterna, der än i dag smärre jöklar finnas, såsom i Alperna och
Norge, eller smälte fullkomligt bort, såsom i Storbrittanien.
Derunder skedde genom flytande ismassor en stor transport af
block ut öfver de af vatten betäckta trakterna.
Storbrittanien blef genom den fortgående höjningen landfast med
Frankrike, hvarunder dess nuvarande växt- och djurlif invandrade, men sänkte
sig derefter något, hvarigenom det framstod som ö.
De arktiska växter, som under isperioderna dragit sig nedåt
låglandet, följde nu efter den afsmältande isen uppåt
bergstrakterna. Härigenom förklaras den företeelsen, att t. ex. Alperna
och de skandinaviska bergen hafva många alpväxter gemensamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
