Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket stenblandade, men stenarne äro afrundade genom rullning i
vatten, hafva vanligen elliptisk form och ligga ordnade i skikt
eller lager.
Hos rullstensgruset äro stenarne rundade, släta och liksom mattslipade
samt äro påtagligen rullade i vatten, då deremot de s. k. jökelstenarne hafva
oregelbunden form med repade och nästan polerade ytor. Sand- och
gruskornen äro likaledes rundade; hos krossgruset deremot mera kantiga.
Rullstensgruset är yngre än krossgruset. Det uppträder
stundom i mera utbredda fält, men bildar ofta långsträckta
rullstens-åsar, hvilka med stor regelbundenhet fortlöpa flere mil och hafva
här och der sidogrenar, s. k. biåsar. Närstående lilla karta (bild
121) utvisar rullstensåsarnes utbredning i Mälareprovinserna.
Deras hufvudriktning går här från norr till söder eller nästan i
samma riktning som refflorna. I högre liggande trakter följa de
dalgångarne, men synas på lägre nivåer vara i allmänhet
mindre beroende af terrängförhållanden.
Hos en rullstensås skiljer man emellan kärnan och skalet.
Den förra består af skiktade grus- och sandlager och är
påtagligen bildad under inflytande af rinnande vatten. Skalet deremot
tillhör en senare tid och synes hafva tillkommit under en period,
då åsen varit betäckt af stillastående vatten. Det utgöres nämligen
af samma skiktade ler- och sandbildningar, som utbreda sig på
det kringliggande slättlandet och hvilka antingen kila upp på
åsens sidor, eller ock betäcka den mantelformigt. På toppen
förekommer ofta ett mer eller mindre mägtigt lager af grus och
rullsten, utgörande åsens sista tillrundning (bild 122). Åsarne
äro i allmänhet mycket smala med starkt sluttande sidor och
ända till 55 meter (180 fot) höga. Det gröfre rullstensgruset är
ett ypperligt väglagningsmaterial.
Bild 122.
Genomskärning af en rullstensås med angränsande fält. a tor/dy, b mosand, c åkerlera, d hvar/vig
lera, e hvarfvig mergel, f glacial sand, g’ åsens skal, g åsens kärna, h krosstensgrus, i fast berg.
Fordom ansåg man rullstensåsarne vara forntida strandvallar.
Denna åsigt är numera öfvergifven, och man är nu allmänt ense
om, att sjelfva åskärnan blifvit bildad under inflytande af rinnande
vatten. Men huru detta förmått uppbygga dessa ända till 20
mil långa och ofta mycket höga åsar med branta sidor är ännu
en olöst gåta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
