Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572
o.YKiVsry/-:K.vA, y. g.
Kom, genom himlens kretsar buren
den skaparn lik, som, stark och mild,
förtrodde ät din vård naturen,
att föreställa der Hans bild!
Ditt ljus, som oombytligt varar,
Hans evighet oss uppenbarar;
när du ger lif, när du förtär,
din lågas kraft Hans allmagt målar,
och när du sänder värmens strålar,
du vittnet af Hans godhet är.
. (Natten.)
Han nattens intåg följde
och sjelf i hennes famn, der skuggan honom höljde,
låg som ett menlöst barn i vänlig dvala sänkt.
Hans hjertas milda frid är i hans anlet’ målad,
och på hans friska hy, af ungdomen bestrålad,
är helsans purpur stänkt.
Men snart, förskingrande den trötthet honom tvingar,
han öfver jorden far på daggbestänkta vingar,
af dimman drypande, som höjs ur Letes elf.
Förgätenhetens lugn i alla känslor gjutes
och menskan i hans hand, der hon med vällust slutes,
begär sitt fängsel sjelf. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
