Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han hade-tillräckligt, så tyckte lian, af
det knappa bröd, som hans arbete gaf,
och sin fattigdom gladt han fördrog.
Den nötta rocken han alltid höll fin,
ty en fläck var alltid en skam.
Och alltid han hade sin glada min,
hans sorg låg, som »perlan i gylne skrin ,
i hjertat fördold för hvar främmandes blick.
För egen räkning den perlan han fick,
inför andra togs aldrig hon fram.
Sin nästas ära han också höll kär,
som din vän. han båd’ gick och kom.
»Som pilen, som flyger från bågen, är
ett sårande ord», han sade; »ty när
det träffat sitt mål, ingen balsam förmår
att läka så väl det blödande sår,
att ej ärret se’n vittnar derom.»
I mörker och köld utan ljus och ved,
han dock sjöng sig båd’ glad och varm.
Det varit se’n gammalt hans vackra sed,
da dagens sol med sitt verldsljus gått ned.
Och kärlek alltjemt var det föremål, som
den gamles ungdomliga hjerta kom
till att klappa så varmt i hans barm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
