Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min fiende var lös: med jettekrafter
min kärlek vaxte med hvar dag, som gick,
han drog beständigt nya näringssafter
iitur din själ, din röst, din bild, din blick;
men du såg bort ifrån din fånges plåga,
och jag, för stolt att obemärkt mig se,
ej kunde tigga ditt medlidande,
gick bort och led och stridde med min låga.
Jag stridde manligt: den passion, som tärde,
jag snar och ovilkorlig tystnad bjöd.
Jag segrade; och småningom mig lärde
med lugn att höra, hur din stämma ljöd.
Jag rörd, men sansad, vid guitarren dröjde,
jag såg så tryggt uti ditt Öga ner;
din barms behag förtrollade ej mer,
ditt hela väsens glans mitt mod ej böjde.
Då kommer jul med forna dagars seder,
förtrolig huslighet och syskonfröjd;
den ena leken till den andra leder,
och dans och glädje stå i takets höjd.
Mig gläder ej, hvad förr så gladt jag funnit,
helt oförmärkt jag utur ringen flyr.
De andras ro mitt hjerta icke bryr,
se’n kärleksvårens sköna lust försvunnit!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
