Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARENDT.
Nej, jag väl honom tänkt behålla til det fifta . . .
Men hör, min bäfta Van, dukan min kärlek fe
Af det förflag jag dig vill ge :
Min vänikap, altid ren , ej hoppas at du tvekar,
Jag yppar allt, blott du ditt bifall mig ej nekar.
MAGNUS.
Hvad f fjelf min redlighet du tvifvelagtig gör ?
ARENDT.
Nej, alldrabäfte Vän! Var trogen blott, och hör:
Den fyndar mot fig fjelf, fom för en annan lider,
Och ej , få långt han kan , fin vinningslyftnad
fptider ;
Betänk , hur flor vår fara är ,
Så länge Guftaf döljes hår:
Men , den belöning och den lycka ,
Som defs angifvare ikall fmycka ! . . .
Ack ! Säg min värde hjertaris Vän ! . ..
MAGNUS.
Hvad menar du med det ? Jag ej förftår dig än.
ARENDT.
Hvad nu, min Vän , kan du ej finna,
Hvad nu förloras kan och hvad fom är at vinna?
Vi gå till Chriitierns Män, vi fäga blott et ord,
Och ftrax är all vär lycka gjord.
MAGNUS.
Och det ditt alfvar är ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
