Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I
- 1. Han vill intensivt höja andens krafter och ej blott rikta den extensivt med föreställningar
- 2. Han anknyter sina lärdomar fullkomligt till språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till något, som inträffar tusen gånger i lifvet, nämligen att
människor måste dela sin uppmärksamhet utan att låta förströ sig.
Arbetsskolorna t. ex. grunda sig fullkomligt på denna färdighet. (Jag
hade härvidlag redan vid mitt försök för trettio år sedan erhållit
det mest afgörande resultat. Jag bragte redan då barn, sysselsatta
med spinning, till en färdighet i räkning, hvilken jag själf utan att
ha papperet framför mig ej kunde uppnå. Det berodde emellertid
uteslutande på läroformens psykologi. Barnet måste fullkomligt
kunna behärska det handarbete det drifver samtidigt med inlärandet,
och det pensum, som det lär tillika med arbetet måste i hvarje fall
endast utgöra ett lätt tillägg till det, det redan kan.)
2. Han anknyter sina lärdomar fullkomligt till språket.
(Egentligen skulle detta så uttryckas: han anser att jämte
ett verkligt åskådande af naturen är språket vårt släktes förnämsta
kunskapsmedel. Jag utgick från den grundsatsen: Barnet måste
lära tala, innan det förnuftsenligt kan föras till läsning. Jag
länkade emellertid konsten att lära läsa samman med
åskådningsbegreppet, som naturen lär dem och med det begrepp, som jag genom
konst skulle bibringa dem.)
I språket är i själfva verket nedlagdt resultatet af alla
mänskliga framsteg, det kommer endast an på att psykologiskt följa det
på dess väg.
(Trådarna till denna psykologiska utveckling måste sökas i
språkutvecklingens egen natur. Vilden benämner först föremålet,
sedan betecknar han det, slutligen förbinder han det, men högst
enkelt och kommer först senare därhän att beteckna den växlande
beskaffenheten efter tid och förhållande genom ordens ändelser och
förbindelser. Efter dessa synpunkter är det som jag försöker
tillfredsställa Fischers fordringar genom att psykologiskt följa språkets
utveckling, något som jag närmare skall utveckla under
rubriken: »språk».)
Han vill ej resonnera med barnen, förr än han gifvit dem
ett förråd af ord och talesätt, hvilka de anbringat efter sina
föreställningar, lära sammansätta och upplösa. Härigenom riktar han
deras minne med enkla förklaringar af sinnliga föremål och lär
sålunda barnet att beskrifva det, med hvilket det kommer i beröring.
Han lär det att göra sig reda för sina föreställningar och därigenom
behärska dem, så att det, som länge slumrat inom barnet, blir
det klart.
(Min mening härom är denna. För att bringa barnet till
förnuft och till ett själfständigt tänkande, måste man så vidt möjligt
är hindra, att det pladdrar bredvid mun och vänja det af med att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:38:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gertrud/0044.html
