Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
blandning, så valda, att alla slag af kroppars allmänna egenskaper,
hvilka vi genom våra fem sinnen lära känna, ^blifva behandlade.
Mödrarna blifva härigenom satta i stånd att utan eget besvär göra
barnet förtroget med de bestämdaste uttrycken för allt detta.
Hvad däremot angår beskaffenheten af de ting, hvilka vi lära
känna, ej omedelbart genom våra fem sinnen utan medelst våra
jämförelsegåfvor, vår inbillningskraft och vår abstraktionsförmåga,
blir jag också härvidlag vid min grundsats att ej vilja göra något
slag af mänskligt omdöme skenbart moget före tiden. Tvärtom
använder jag den oundvikliga kännedomen om dylika abstraktionsord
hos barnen i denna ålder endast såsom minnessak, ungefär som en
lätt föda - för deras fantasi och deras aningsförmåga. Däremot,
med hänseende till de föremål, om hvilka vi erhålla kännedom
omedelbart genom våra fem sinnen, och vid hvilka det sålunda är af
vikt att så fort som möjligt bringa barnet så vidt, att det bestämdt
kan uttrycka sig häröfver, fastslår jag följande regler:
Jag tager ur ordboken de substantiv, som utmärka sig genom
särskilda kännetecken, hvilka vi medelst våra fem sinnen kunna
uppfatta, och bifogar de adjektiv, som uttrycka dessa kännetecken, t. ex.:
ål — slipprig, ormlik, fjällös.
as — dödt, stinkande,
afton — stilla,’ glad, kall, regnig,
axel — stark, svag, smörjig.
åker — sandig, fet, sådd, gödslad, gifvande, indräktig.
Så vänder jag om tillvägagåendet och söker på alldeles samma
sätt i ordboken upp adjektiv, hvilka uttrycka de mest betecknande
kännetecken på föremål, hvilka vi genom våra sinnen kunna uppfatta.
Jag bifogar sedan de substantiv, hvilka af adjektivets betecknande
kännetecken kunna bifogas, t. ex.:
rundt — kula, hatt, måne, sol.
lätt — fjäder, dun, luft.
tungt — guld, bly, ekträ.
varmt — ugn, sommardag, glöd.
högt — torn, berg, jättar, träd.
djupt — haf, sjöar, källare, grufvor,
mjukt — kött, vax, smör.
elastiskt stålfjädrar, fiskben o. s. v.
Jag söker emellertid aldrig, genom att för mycket fullständiga
dessa upplysande exempel, att minska spelrummet för barnens
eftertanke utan gifver i hvarje fall endast få exempel, men dessa väljer
jag så, att de på ètt bestämdt sätt måste prägla sig in i barnasinnet.
Så frågar jag ögonblickligen: vet du något mer, som är så beskaffadt?
Barnen finna som oftast inom sin erfarenhetskrets nya exempel
och ofta sådana, hvilka ej fallit läraren in. Sålunda utvidgas
och klargöres deras kunskapskrets på ett sätt, hvilket vore omöjligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
