Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lull, lull, en docka gjord av jämmer
med glädjekarmosin på hud
och — ack så roligt — upp hon stämmer
ett verkligt nödropsaktigt ljud,
när man på bröstet henne klämmer.
Se, vilken trasgrann, brokig skrud!
”Det här är mänskan”, kärngen lallar,
”lek nu med henne och var snäll
och tralla efter, som jag trallar,
så få vi nog ihop i kväll
en visa som jag präktig kallar,
så sant jag är en sångmamsell.”
Sen drar hon fram ur sina gömmen
ett leksaksljus, som kallas tron,
och sedan bilderboken drömmen
med ting av otänkbar fason,
en dräkt, som spruckit upp i sömmen,
men fin, som kallas religion.
Men bäst dock äro ögonglasen,
igenom vilka allt som finns
blir mörkt och snett från topp till basen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
