Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, det var här, liksom i dag det hände,
jag allting minns och allting återser,
jag känner än, hur mina läppar brände
mot hennes läppar, hon, som ej är mer.
Hon var en ärlig själ, som föga visste,
hur det bland människor går till och sker,
hon trodde mig om gott och trodde miste;
det kom en tid — då trodde hon ej mer.
Det kom en tid, den tunga sorgetiden,
hon övergavs — och sjönk — och är ej mer;
och själv jag övergavs av sinnesfriden,
den vacklade — och sjönk — och är ej mer.
*
Det växer gammalt gräs i slingergången
och buskarna stå vilt tillhopasnodda
och murgrön klänger över paviljongen,
den lutande, den länge obebodda.
I spillror fallen ligger förstusvalen
och genom dörrens springor tränger dagen,
tapeten gulnar i den lilla salen
och i ruiner hänga överdragen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
