Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - NYTT OCH GAMMALT - Narkissos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NARKISSOS.
Han låg på knä och såg i källans vatten,
hans tröst var mörkret och hans vän var natten,
som vänligt lade slöjan om hans bild.
Men solen kom och skarpt belyste dagen
den bleka hyn, de tärda anletsdragen,
hans kind var tom, hans fägring var förspilld.
Han sjönk tillsamman, hans gestalt var bruten,
ty i hans blod var feberelden gjuten
och soten drack hans blod och åt hans lunga,
och högt han ropade som förr: ”Narkissos!”
Narkissos!
ljöd Ekos dova svar med bergens tunga.
Förbittrad såg han bildens drag förvridas.
Ӏr det ej nog att detta kval skall lidas,
men bo i allt, som ses och lyssnas till?
Jag ser och hör och känner blott Narkissos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
