Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - RÄGGLER Å PASCHASER - Boka numra ett - Prästen Bodenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
te Finnmarka å gjord’en te kaplan i Bogen, för att han
skull lär finnan kristendom å morialibus.
Ja Bodenius han lag sä te å gär unnervärka han va
utsett te. Han dömdér å skrek iffrå prädikstoln, han
skeck ätter länsman å feck mang dömd te fästning —
di are dömd’en sjöl te dä röhet, ni vet. Dä va int en
tå finnan som skull slepp unna fördömmelsen, sa’n.
Varst regjord’en mot supinga, för den skull bort först,
tänkt’en. Han pisk å slog finnan te lätt bli, han las
ell å svaggel Övver döm, han satt döm i stocken.
Men finnan di ble bar varrer. Sömma ble som
stölli tå skräck för hällvett, di kröp ihop som sparkate
hunner, å di are ble åg iffrå vete, men dä va tå
ilskenhet imot prästen, som veli gär döm te tam husdjur i
ställ för di villdjura di va. För te bar försök å hjälp
öpp å försök få folk te förstå, dä felt ingen präst in
ve den tia. Di mäst lätt allting gå som dä veli, bar di
sjöl hadd’et gött, sömma levd på samm sätt, söm di
are publikanan, å sömma brukt söm sagt va hällvett
te skrämm vet i folk — å ur folk mä för den del.
Da va dä en gang söm prästen Bodenius skull höll
e ny domdagspredicktning imot supinga å kom gånass
te körka mä bibbla unner armen. Dä va mang full
finner på körkbacken å di kast skällsol ätter’n söm di
bruka, men ingen tord gär nö ve’n, för han såg hard ut.
Men fram ve körkdöra stog e finnkäring i stocken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
