- Project Runeberg -  Skrifter. Jubileumsupplaga / 5. Prosa /
19

(1935) [MARC] Author: Gustaf Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalism och romantik (Zola)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sévérine, douce et docile som hon är och oskyldigt
flickaktig trots sitt deltagande i en gubbes senil a utsvävningar
och efter ett mångårigt äktenskap med en brutal man,
denna unga vänliga varelse full av kvinnlig smeksamhet,
som planerar mord på sin man och förleder sin älskare
att utföra det — med samma barnsliga hjärtlighet och
pratsamhet som gällde det en utflykt i det gröna — är
hon av vårt släkte och icke snarare en av de där
elemen-tarvarelserna i romantikens riddarsagor, vilka väl voro
kvinnor, men icke människor — undiner och
bergkungs-döttrar, vilka ägde förmågan att älska, men ingen själ,
intet samvete? Eller Cabuche, den godsinte mandråparen,
som levde i sin håla i skogen och på sitt tafatta och
ödmjuka vis älskade denna järnvägarnes undin, är han
icke mer lik en sådan där klumpig beskedlig jätte, som
stundom möter oss i gamla äventyrsböcker än en vanlig
fästningsfånge? Eller lokomotivet, den i början
älskvärda, sedan i hjärtat sårade och nyckfulla Lison, vid
vilken Jacques Lantier var fästad med sådan ömhet och
vilken fick ett så tragiskt slut, där hon stönande låg på
rygg och utandades sin sista suck bland spillrorna av
det krossade tåget — var inom den organiska eller
oorganiska världen träffar man ett sådant väsen, till hälften
levande och stående i nära nog medveten rapport med
människor, till hälften död materia, framdriven av ångan
och — ödet?

Eller bokens final, det i natt och mörker frambrusande
tåget, vars förare i vansinnig strid ramlat av och krossats
under hjulen och vars vagnar äro fyllda med soldater,
som druckna och sjungande draga till kriget — är det
icke snarare ett präktigt poem än den anständiga pro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:42:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gfskrifter/5/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free