Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalism och romantik (Zola)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frändskapen med Victor Hugo är så iögonenfallande,
att den knappt behöver påpekas. Har Victor Hugo på
ett fantastiskt sätt givit ett symboliskt liv åt kyrkan Notre
Dame, så har Zola gjort detsamma med Paris, med
gruvorna, med jorden, med järnvägståget — och om Dom
Claude och Quasimodo, Jean Valjean och Jarvais äro på
samma gång verkliga människor och symboliska figurer,
som representera krafter och principer i samhället, så
äro Zolas huvudfigurer det även — Nana, dräggens dotter,
som hämnas sitt släktes förkastelse på de rika och
mäktiga, icke medvetet, men förd av naturens hemlighetsfullt
verkande makter, Jacques Lantier, kvinnomördaren, i
vilken hanen, le måle, oberoende av hans mänskliga jag ruvar
på hämnd för kvinnornas förnedrande och förslappande
inflytande på en lång följd av ätteled. Och hos bägge
författarne leva människorna i närmaste samband med
det element, där de blivit försatta — de äro i själva
verket lika mycket elementets barn som människobarn.
Denna frändskap mellan den franska litteraturens bägge
stormän är ingalunda en tillfällig. Det har i alla tider givits
sinnen, vilka grubblat över förhållandet mellan människans
högre medvetna liv och hennes lägre animala drifter,
likasom även mellan hennes väsen i och för sig och den
omgivande levande eller döda naturen. Och då det rena
tänkandet föga eller icke alls förmått göra något åt saken,
har fantasien haft ett behov att på sitt vis giva en
förklaring eller åtminstone en symbolisk bild. Och så
upp-stodo under forntiden dessa halvintelligenta varelser,
nymfer och fauner, vättar och dvärgar, i vilka naturens
elementer och krafter tagit ett slags levande, nästan
personlig form för att komma i innerligare beröring med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
