Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Robert Burns - 1. Ungdom och armod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapet smekte hans sinnen med färger och doft och ljud
— inom sig själv kände han att det var något mäktigt
och innerligt, som ville fram och ut i världen. Men aldrig
kunde han komma att tänka en så galen tanke som att
han, fattige Robbie Burns, skulle kunna skriva vers ”likt
folk som läser grekiska och latin”.
Det behövdes en inverkan utifrån för att väcka honom
till medvetande om sina inneboende krafter, och denna
kom i gestalt av en ung flicka, som vid andtiden ”tog
upp” efter honom, när han gick och skar havre på sin
faders gärden. Han har själv skildrat henne med de
vänligaste uttryck, han kunnat finna. Hon var så fin och
fager och blid och glad, så att det kan knappt beskrivas,
åtminstone icke översättas efter de skotska smekord han
använder. När hon talade, ”darrade hans hjärtsträngar
som en eolsharpa” och hans puls slog vilt, när han fick
fatt i hennes hand för att frälsa den från ”grymma”
tisteltaggar. Dessutom sjöng hon så vekt och fint så att
det gick Robert ända in i själen, och han fick en sådan
lust att skriva egna ord till melodien av den ”reel” (en
skotsk dansvisa), hon tyckte mest om. ”Och detta var
begynnelsen till min kärlek och min poesi”, tillägger han
själv, sedan han berättat om ”vackra Nell”, den första
av de många han älskat och skrivit dikter till.
”Vackra Nell” visste emellertid icke om den gärning
hon gjort, och ehuru Robert Burns aldrig glömde henne,
lika litet som någon annan av sin lidelses föremål,
började han snart svärma och dikta för flera andra. Sedan
familjen kommit lös från det hårda arrendet vid Mount
Oliphant och lyckats nå litet mera välstånd i sitt nya
hem i Tarbolton, fick han oftare tillfälle att vistas bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
