Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man med ens in i situationen, man kan läsa i hjärtats
djupaste skrymslen hos de handlande personerna. ”Och
Menka så vänligt de taga i hand”, säger skalden på sitt
gudomliga språk, men under dessa få ord ligga förborgade
de djupaste tankar. Där finnas uttryckte både det
”vänligt” nedlåtande ädelmodet hos våra landsmän, då de
servera schtjsutschsherhövdingen avskedssupen, och
dennes mot den försvinnande brännvinsflaskan sorgligt
pli-rande blick.
Ja i sanning förtjusande, en verklig pärla för vår
vitterhet, är detta skaldestycke och länder dess författare, vem
denne än må hava varit, till evinnerlig ära. Ännu en gång
betygande min tacksamhet innesluter jag mig i Tituli
ynnest och framhärdar städse
Tituli
ödmjuke tjänare
Gust. Fröding.
(Till Mauritz Hellberg.)
Kristinehamn den siste december 1880.
Min vän Maggan!
Eftersom jag är arg, har tråkigt och egentligen icke
har lust att skriva, finner jag mig föranlåten att kladda
på detta papper för din räkning. Fy fan! Fy fan! Fy fan!
Fy fan! Dessa uttryck äro icke för tillfället menade åt
dig, utan ha speciellt avseende på staden Kristinehamn.
Det var det, det ja det. Nu vet du hur jag mår, hur jag
trivs, vilket umgänge jag har o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
