- Project Runeberg -  Skrifter. Jubileumsupplaga / 6. Brev /
43

(1935) [MARC] Author: Gustaf Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att du har orätt. Det du säger om mitt sista stycke är allt
riktigt det. Det är stämningar och knappast det en gång.
Stämning fanns nog ursprungligen, men i själva dikten
finns föga kvar därav. Det mesta är bara ord, ord, ord.
När jag säger att jag icke älskar recensioner menar jag
sådana där å la Ahnfelts litteraturhistoria. Du finner mig
förmodligen tillgjord, när jag anser mig föranlåten att
säga att jag varken är en ädel eller en god människa.
Därtill har jag mina randiga skäl, vilka jag likvisst inte har
varken tid eller lust att framlägga. Det är för övrigt icke
bra att säga varandra sådana där vackra saker. Betänk,

o Magga, om jag finge den övertygelsen att jag vore ett
vidunder av dygd och snille, hur odräglig skulle jag inte
bliva, huru tvunget skulle inte varje ord bli som ginge
över min tandgård, huru skulle jag icke jämt frukta att
göra ngn förseelse som gjorde en skråma i min ädelhets
sida vita linnekläder. Nej låt mig i herrans namn få vara
den oberäknelige halve trasige moraliske vagabonden
Agust Kallsonn. Jag vill inte vara en ”spurf i en
trane-dans”. Apropå J., så tänker jag ibland på vilken god sak
tron är. Den är det bästa stöd jag vet för vacklande
människobarn, den må omfatta vilken sak som helst. Tron på
sig själv är nästan en nödvändighet för att kunna existera,
tron på sin saks berättigande och framgång är också bra.
Vad den kristliga tron beträffar så är den åtföljd av så
mycket äckligt pjunk och sådan fientlighet mot den
individuella självbestämningsrätten att den är mig motbjudande.
Jag är förhärdad, som du hör, och skall icke uppmjukas
och omvändas förrän jag sjunkit så djupt att jag ej mer
äger ngt själv. Då skall jag kunna formas efter vilket
mönster som helst — — —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:42:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gfskrifter/6/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free