Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
term, om också icke upptagen av fackmännen — och är
det så torde ordet passa för de balladartade
värmlands-visorna hos mig och Dahlgren — alltid med förutsättning
att de sjungas. Om några verkliga folklåtar av detta slag
finnas i Värmland vet jag sannerligen icke. Dock erinrar
jag mig en del visstumpar från min barndom som
möjligen kunde vara det. T. ex. denna:
”Satte jag mig på russan låg,
russade mig så gärna,
tappa jag bort mi bjälleko,
hette den röde Gullstjärna.”
Eller denna!
”Min käre Kari,
var har du vari,
du är så bossi på ryggen din.
— Jo jag har vari
i granngårdslada
och tröskat havre med ryggen min.”
(eller: ”vännen min”.)
Och flera andra. En del tongångar ur dessa har jag
begagnat i mina låtar, naturligtvis omsatta i nya former.
Det är annars synd att alla gamla ammor äro döda och
begravna — de kunde nog meddela åtskilligt. — Jag
menar här icke folkvisor i den vanliga stilen — utan
sådana där bygdetrallar och slikt. Ämnet tör i alla fall
förtjäna en undersökning och du är rätte mannen. Riktigt
gamla käringar torde vara de bästa källorna.
Egentligen skulle jag ha sänt dig ett vänexemplar men
jag fick endast fem st. och de gingo genast åt — jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
