Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 16
än att glädjen inom mig dött, och endast lefver
ett skenlif. Det är ingenting att tala om. Men
jag vet, att om jag icke hade sagt eder detta
nu, skulle jag aldrig blifvit mig själf igen.
»Och därför säger jag eder nu sanningen.
Och den lyder så här:
»Jag är en ensam, sorgmodig och vänsjuk
varelse. Jag håller af er alla, icke därför att ni
lett åt mina pajasupptåg, utan i trots däraf. Jag
håller af er, därför att ni varit de första män-
niskor, hvilkas händer jag tryckt, när jag kom-
mit ut i lifvet. Jag håller af er, därför att det
ibland faller mig in, att hvar och en af eder
har en sjuk punkt, hvilken blöder inåt, såsom
fallet är med mig. Skillnaden är kanske bara,
att ingen fallit på den idén att yppa detta,
ingen mer än jag, som är den gladaste af oss
alla. Ni har sagt mig det så ofta, att jag väl
måste tro, att åtminstone något däraf måtte
vara sant. Men är det sant, då ber jag Gud
bevara oss alla.»
Bob teg en stund. Så såg han frimodigt
upp och fortsatte:
»Det lär väl vara så, att alla människor hysa
en viss blygsel inför hvarandra. Hos mig måtte
denna blygsel ha varit medfödd. Ty jag har
aldrig talat öppet förrän i dag. Jag har sagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
