Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
smärtan växa inom sig. Det var, som om nå-
got hvasst satt sig kvar inom honom och växte
och växte. Bob sökte i sitt minne. Och han
fann till sist kamratens ord. Hur var det? »Nu
känner jag igen dig.» Hvad menade han med
det? Hvad kunde han mena?
Bob gjorde sitt bästa för att slå de sorg-
liga tankarna bort, och han lyckades också somna
ifrån dem. Men när han vaknade, hade hela
rummet med alla dess föremål fått en kylig, klar-
vaken, torr och oharmonisk färg, och solen, som
föll in genom fönstret, sken icke som förr. Den
såg ut som en gul, kall dager utan värme. Hvad
är det? tänkte lille Bob. Hvad är det?
Då mindes han. Och långsamt ordnade
sig hans tankar.
Bob ville emellertid icke tro på dessa tan-
kar, och han arbetade energiskt på att blifva
dem kvitt. Han arbetade med sig själf, han
satte sig till motvärn. Han ville icke tro, hvad
han såg. Han slöt ögonen till med våld, stängde
in sig och skref på sin gradualafhandling. Han
visste med sig, att om han komme till den klar-
het, han fruktade, innan afhandlingen var färdig,
skulle han aldrig komma så långt, att den kunde
sändas till tryckeriet.
Men under denna tid blef Bob skygg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
