Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71 —
kom inom dörren, med en ifver, som visade, att
vännens öde sysselsatte honom äfven på biblio-
teket. Anna, som på förmiddagarna satt ensam
hemma, hade också god tid att fundera, och
när Bob berättat, hvad han erinrat sig, kunde
hon alltid göra tillägg, som visade, att hon icke
heller hade glömt deras gemensamma vän. I
likhet med många lifliga naturer af kvinnokön
hade Anna ett ovanligt utbildadt minne för alla
småsaker, som stodo i samband med hennes
eget lif, och Bob behöfde bara erinra om en
viss period af deras äktenskap, t. ex. den som-
maren, när de bodde i skärgården eller Georgs
födelsedag, när han fyllde åtta år, genast kunde
fru Anna börja berätta. Hon supplerade man-
nens minne, kom med detaljer, såg det hela
med en åskådlighet och en friskhet, som gjorde
länge sedan halfglömda händelser lefvande och
verkliga å nyo. Och hon var så upptagen af
själfva berättelsen, att hon understundom blef
road däraf och äfven roade sin man på ett sätt,
som nästan kom dem båda att glömma, att allt
hvad som nu sysselsatte dem i grund och bot-
ten var en mycket sorglig historia.
På detta sätt upplefde Bob och Anna ånyo
hela sin äktenskaps roman. De erinrade sig
den tid, då de först hade blifvit bekanta. Huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
