Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 74 —
Härmed var dispytämnet funnet, samma
dispytämne, hvari alla dylika samtal och med-
delanden utmynnade. Och det var städse Bob,
som med energi häfdade sin mening, att Gösta
Wickner ingenting glömt. Ja, det var inte
långt ifrån, att han ville göra vännen till en
drömmande älskare, hvilken i tysthet bar på
grämelsen af en obesvarad kärlek, men var för
högsinnad att låta den inverka på ett gammalt
vänskapsförhållande.
På detta sätt följde Gösta Wickner Bob och
Anna i hela deras lif, såsom det nu utvecklade
sig för dem. Han kom i det sätt, hvarpå de nu
sågo detta lif, att spela en mycket större rol i
deras samtal, än han någonsin gjort i verklig-
heten. De förvandlade en dags gemensam utflykt
eller några timmars samvaro till, att han varit
deras förtrogne under förlofningstiden. Han var
marskalk på deras bröllop, och denna omständig-
het blef till en händelse af den allra största vikt.
Att han icke hade stått fadder åt deras barn,
fick också sin betydelse. Och ju längre de båda
makarna letade, desto klarare blef det dem, att
ingen följt dem så troget som Gösta Wickner.
Men som de på detta sätt gingo tillbaka i
sina minnen, så började själfva de händelser,
hvilka de båda så ofta erinrat sig och så väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
