Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 —
att de, hvilka släppte till pengarna, • skulle tro
sig förtjäna allt, medan han själf i verkligheten
endast lämnade dem de nödvändigaste afbrän-
ningarna på sin stora vinst. För att nå detta
mål gjorde Gösta Wickner sig till hvars och ens
förtrogne bland de särskilda bolagsmännen. Han
vann dem genom att ständigt visa klara papper,
och han hade muntliga tillägg, som voro korta
och knappa, fria från alla öfverdrifter och hvarje
spår af fantasteri samt just därför ingåfvo för-
troende. Men för sig själf behöll han städse
jämt så mycket, som han ville behålla. Och
det han behöll var just hans egen hemlighet,
hvilken fyllde honom med spänstighet och en
outsäglig lycka.
Denna lycka kan endast erfaras af ett visst
slags män, men den står på gränsen af den
härskarglädje, som gjort olyckor i historien.
Denna lycka gaf Gösta Wickner utom möjlig-
heten till en lysande framtid äfven något af
ungdom, som om han varit förälskad. Säker-
heten på att lyckas göt som en förnyelsens sti-
mulus i hans blod, och han gick sin väg fram
med en glädje, som om hans lif först nu vid
fyllda trettioåtta år egentligen hade börjat.
Denna egendomliga friskhet, som förlänas
just vid början af en aldrig så kallblodigt beräk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
