Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 144 —
»Hvad menar du?» kom Bobs röst.
Och sedan hörde hon sin egen:
»Jag är en annans, Bob. Jag är icke
längre din.»
De sutto på bryggans låga soffa, och under
dem skvalpade vattnet af ångarens sista svall-
våg, när fru Anna sade dessa ord. Bob rörde
sig icke, när hon uttalat dem. Han satt endast
en smula mera hopsjunken, som om han mot-
tagit ett allt för hårdt slag. Och Anna kände
något, som liknade ömkan, hvilket måtte ha
flugit genom hennes själ. Men hon visste det
icke. Hon hörde blott, att hon själf började
tala, och hon trodde, att hon talade länge. Så
gaf den förfärliga spänning, i hvilken hon varit,
vika, och hon visste, att hon satt här ensam
med Bob och hade bekänt alltsammans. Hvad
skall Gösta säga? var hennes första tanke. Hvad
skall Gösta säga?
Hon reste sig upp, och fylld af denna
tanke gick hon in, utan att Bob hejdade henne.
Bob satt kvar där nere på bryggan, och
han kände sig på ett ohyggligt sätt lugn. Han
tog af sig hatten och försökte att draga ett
djupt andetag. Men det ville icke lyckas. Hvad
var det egentligen, som hade händt? Han visste
det icke. Sjönk blott ihop igen och hörde som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
