Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När det bief afton, och mörkret föll på, gick han
där hälst. Ty han trodde, att alla förbigående
betraktade honom och ömkade hans öde. Det
blef honom en egendomlig njutning att känna
sig ensam. Och när det blef natt, gick han
upp på sitt rum, lade sig till sängs, men kunde
icke sofva. Han tyckte, att det suckade i väg-
garna, och att han hörde lätta kvinnosteg från
sängkammaren. Vaken låg han och hörde på
detta och visste ingen vän på jorden, åt hvilken
han kunde förtro sitt elände.
Det var bara en plats, som han icke be-
sökte och det var barnets rum. Bob kunde det
helt enkelt icke, emedan barnet påminde honom
om henne, hvilken han ju arbetade för att glöm-
ma. Det fanns ögonblick, när Bob tyckte sig hata
detta barn, därför att det icke ensamt var hans.
Allt detta tänkte och kände Bob, endast
därför att han väntade bref från sin hustru.
Detta att han och hon ännu kunde hafva något
att säga hvarandra, detta var för Bob nu det
förfärliga, hvilket tog bort hans nätters sömn
och hans dagars ro. Midt i allt annat, som
stormade igenpm hans tankar, såg han framför
sig detta bref, skrifvet med den handstil han
kände så väl, och som han en gång läst med
blodet i svallning och hjärtat varmt. Hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
