Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
något inom honom, som värkt bort, och något
som lefde opp. Men när Bob satt ensam och
försökte tänka på det förflutna, fann han intet
sammanhang mellan den människa han en gång
varit och den han nu var.
När julen kom, blef det ett afbrott i Bobs
lif, som kallade mycket gammalt till lif igen.
Georg kom en dag till honom och berättade,
att han träffat mamma. Gossen blef röd, när
han sade det, och Bob förstod, att hon icke
varit ensam, när gossen mött henne. Men
Georg berättade icke, att han mött någon an-
nan, och Bob förstod att han teg, emedan han
icke ville nämna den andres namn. För detta
var Bob honom tacksam, och han blef endast
som kall öfver ryggen, när Georg frågade om
han fick hälsa på modern och stanna hos henne
ett par dagar.
»Vill du det själf?» sade Bob.
Därpå svarade gossen ja.
Utan att vidare inlåta sig på saken gaf Bob
sitt bifall. Men de dagar, då Georg var borta,
kunde han icke finna ro hvarken på sitt ämbets-
rum eller hemma. Han gick omkring som i
feber, och som ett underligt minne förföljde ho-
nom tanken på den tid, då han gick i en annan
oro än nu, och hans öde, utan att han visste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
