Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
utan ord, men som betog dem båda. Det för-
flutna kom dem till mötes, och det slog dem
med gissel. Tystnaden blef mättad med af-
grundsrop, och skymningen blef klar, så att de
båda, hvilkas ögon kunde genomtränga och
vant sig vid mörkret, urskilde hvarandras an-
sikten. Deras blickar möttes, men de hade
ingen tröst att ge, och hvad som förut varit
naturligt och hvardagsaktigt, växte till ett form-
löst vanvett utan gräns, blef så skärande onatur-
ligt, att det kändes som skrik inför dödens
stora tystnad, som uppror och rop af förbannel-
ser inför den eviga friden själf.
Ty dessa två, som här suto, de hade icke
rätt att stödja och hjälpa hvarandra. Det var
en annans hustru, som nu satt vid Bobs sida,
när hans barn skulle dö. Och det var en annan
mans barn, som denna kvinna ville följa i
döden.
Men medan dessa tankar slogo samman
öfver de båda makarnes hufvuden som med
slag af furiernas vingar, gick lille Georg allt
längre och längre bort ifrån dem. Han låg
med ögonen slutna, och han nåddes icke längre
af de lefvandes tankar eller ord. Ensam slöt
han sig inom sin egen värld och blef större
och mera förfaren än både mor och far. Hans
Äktenskapets komedi. j c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
