Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 258 —
Bob var alldeles lugn, när han gjorde
detta, och det föll honom icke in, att icke
Anna skulle komma. Men när allt var färdigt,
och han själf satt i sitt rum, hvilket var prydt
som till fest, då öfverföll honom en känsla
af oändlig sorgbundenhet, och han erfor något,
som liknade medlidande med sig själf. Han
satt och tänkte på, om han skulle taga bort
det alltsammans och gömma det. Men han
kunde ej komma sig för. Han satt endast och
såg på detta bord, hvilket påminde honom om
så mycket, och han var icke längre så viss på,
att Anna verkligen skulle komma. Men ändå
ville han icke taga det bort. Om hon också
icke kom, fick bordet gärna stå, som det stod.
Ty det erinrade honom om den första gången,
då han prydde ett sådant bord med blommor
och ställde det i sitt rum.
Då lefde de båda i tanken på ett barn,
* som inom kort skulle komma. Och Bob hade
gjort sig mycken möda med, att ingenting
skulle fattas, som gjorde hans hustru glad.
Han visste ju, att hon kunde glädja sig som
ett barn åt hvarje liten sak, som kom från dem,
hon älskade, och han mindes, hur hon berättat,
att hon aldrig sörjt så mycket under hela sin barn-
dom, som när man en gång glömt hennes födelse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
