Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som behöfdes för öfverfarten, och så låta gud och
lyckan råda för rasten. Där kommo tankar på själfva
resan, hvilken lockade med förväntningarnes och
äfventyrslustans hela outredda makt, och vid dess
mål vinkade de stora städerna med sitt okända
mångahanda, som ingen ännu hade sett, sin prakt,
sin rikedom, sina outtömliga möjligheter.
Fantastiska förväntningar om rikedom och ett
annat lif växte upp sida vid sida med drömmen
om andra förhållanden, som skulle göra människan
lyckligare. Och efter tanken på resan kom en
annan tanke: den på återkomsten. Att komma hem
igen, efter att ha sett världen, med fina kläder på
kroppen och mynt i fickan, kunna köpa sig ett
hemman, lefva där oberoende, fa hustru, som kunde
göra lifvet ljust och godt, och barn, som kunde taga
i arf det stora landets pängar, när den, som
förtjänat dem, en gång lade ihop sina ögon. Det var
kanske denna hemkomst som lockade mest, och de
flesta tänkte icke öfver, hvarför så få af alla dem,
hvilka nog en gång tänkt detsamma, aldrig kommo
åter.
Under dessa tankar blef fädernegården liten och
usel, dess tak lågt, födan smakade bitter, och stugan
blef trång. Grödan, som växte, gaf ingen glädje,
skogens sus väckte endast drömmar och
tungsinthet, åsynen af hafvet gaf längtan och göt oro i
blodet, och af oron kom leda, en leda vid allt, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
