Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utan att vända sig om, tog Ingrid ett steg
tillbaka och sade med hög röst:
— Har du talat med honom om, att du vill
gifta dig, Erland?
Den äldste sonen reste på sig och gaf stolen
en spark, i det han haltade bort öfver rummet.
— Det vet I mor, svarade han vresigt.
— Nå, hvad sa’ han? återtog Ingrid hånfullt.
— Det vet I också, svarade sonen i
samma ton.
— Han sa’ nej, ja, fortfor modern och gaf
den yngre sonen en blick. Hvarför gjorde han det?
För han är snål, den rackarn, och tycker, att det
är billigare att ha dig i huset för intet än att först
ge dig ditt och se’n lega dräng. Och det tål du,
och så låter du flickan gå där.
— Hon far väl vänta, hon som jag, sade
Erland, gäspande. Han hade lagt sig rak lång i soffan,
som föräldrarna lämnat.
Modern skrattade högt.
— Och det tror du, hon gör?
Erland satte sig opp igen, och hans ansigte
var blodrödt.
— Hvarför skulle hon inte det? utbrast han.
— På min tid väntade inte flickorna längre
än de ville, svarade Ingrid cyniskt.
— Det var väl du det, som inte väntade,
genmälte sonen hvast och lade sig igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
