Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försmådde, i stället för sympati, som hon sökte.
Hennes ansikte fick ett slutet, oåtkomligt uttryck,
som om hon satte hela sin person in på den
fantasi, hvilken behärskade henne, och icke af
något ville låta sig störas.
Hon såg sig omkring på den oordnade,
grusade planen, och i det hennes blick blef fuktig
som af medkänsla, sade hon:
— Stackars människor!
Åter flyttade hon sin egen missräkning
öfver i medkänsla med de människors olycka, om
hvilken hela den tomma jordbiten bar vittne.
Åter satte vi oss ned och läto våra blickar sväfva
kring den lilla backen i skogsbrynet, hvilken
erinrade oss om en hel sommars sorglösa ro. Vi
började samtala. Och vi försökte framtvinga
för vår fantasi de scener, hvilka föregått denna
förstöring. Bonden, som rådde om jorden, kom
till det unga paret, som tagit gården i arf. Han
underrättade dem kort och godt att tiden var
utlupen. De femtio åren voro slut, och nu skulle
byggnaderna rifvas. Han ville ha sin gård
tillbaka. Det var tydligt, att han ej hade någon
fördel däraf. Han skulle kanske haft större
fördel af alt ännu en gång sälja jordlappen. Men
han hade sett, hur de andra hade haft
hyresgäster om somrarna. Inkomsten af denna hyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
