Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i de stugor, som nu jämnats med jorden. En
augustiafton var det. Och följande samma stig,
hade vi gått hit för att säga farväl åt en god
sommar. Då hade min hustru tagit en svart
knappnål ur sin klädning och fäst den i barken
på en tall.
— Få se, om den sitter kvar, när vi komma
hit härnäst, hade hon sagt.
Detta minne flög genom min själ, och jag
kände mig helt vemodig. Då såg jag min hustru
med ett lätt utrop springa fram mot en låg tall.
Hon tog en rostig nål ur dess bark, och i det
hon föll mig om halsen och kysste mig, grät
hon af lycka.
Hon satte omsorgsfullt reliken tillbaka 1
trädets bark. Ty hon hade icke hjärta att taga
den bort. Kanske hade hon en rent af
vidskeplig fruktan att rubba den. Men sedan hon
funnit den, försvann det sorgliga intrycket af egen
missräkning och andras nöd, plånades ut hos
oss båda. Och som om vi med denna lilla händelse
fått en tröstande hälsning från goda andar,
vandrade vi lyckliga tillbaka öfver brända tomter,
hvilka ej lämnat oss annat kvar än en gammal
rostig nål, som var så väl gömd, att ingen kunde
taga bort den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
