Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IH.
Alltsedan Sven var så liten, så att han kunde
röra sig, hade han varit Pudels intimaste vän
och haft rättighet att göra med Pudel allt, hvad
han ville. Han fick draga honom i öronen och
nypa i hans korta svans, ligga på honom och
hålla honom i de mest obekväma ställningar.
Pudel visade häröfver ingen högre grad af
missnöje, än att han ibland såg förvånad ut öfver,
hvarför allt detta egentligen skulle öfvergå
honom, samt saktmodigt och fridsamt lade sig på
annan plats i fåfäng förhoppning, att hans
välvilliga plågoande skulle tröttna och låta honom
vara 1 fred.
Men kom Sven ut på gården, följde Pudel
honom hvart han gick. Fnysande med sin korta
klufna nos, stod han och betraktade, hur Sven
långsamt och betänksamt öste sand i en liten
bleckburk eller understundom öfvergick till den
mindre lämpliga förströelsen att plaska i
vattentunnan. Pudel följde honom hela tiden, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>