Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 228 —
8 December.
Det är länge sedan, jag rört vid min
dagbok. Men det kommer sig däraf, att jag
arbetat. Jag har skrifvit ett teaterstycke, och det
har gått underligt till. Midt i korrektur och
arbete af alla slag, min hustrus sjuklighet och
en nervositet, hvilken gjort, att hela min person
förefallit mig spänd som en bågsträng, har jag
stigit upp om morgnarna och stulit tid för att
skrifva. Jag har skrifvit natt på natt till kl. 2.
Jag har druckit whisky för att hålla mig vaken.
Jag har gått ut och superat midt under arbetet
för att få höra larm och se människors anleten,
vara midt i febrilt lif, känna det bölja omkring
mig och bränna mina tinningar.
Men pjesen blef färdig, och jag känner
endast en stor mattighet. Hvad jag vill nå, är nu
sannerligen hvarken ära eller författarglädje. Jag
känner det, som om min hjärna lefde ensam på
hela den öfriga kroppens bekostnad. Ja, det är
skada, att dygnets timmar äro så få, när det
gäller att nå det omöjliga.
17 December.
Det förefaller mig som om, utan att jag
visste det klart, allt hvad jag lefvat och lefver,
varit och är, på något underbart sätt ginge till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
